Inkomna frågor och svar
Ska kalkylmodellens modellerade nät ansluta de byggnader som faktiskt är anslutna idag eller de byggnader som en hypotetisk effektiv operatör skulle förväntas ansluta?
De modellerade näten ska ansluta de byggnader som är anslutna till befintliga nät. PTS anser att det är rimligt att en hypotetisk effektiv operatör skulle dimensionera sitt fibernät till anslutna hushåll. Dessa användare har betalat en anslutningsavgift, vilket signalerar avsikten att köpa tjänster som erbjuds via det relevanta nätet även om dessa hushåll ännu inte skulle vara aktiverade.
Ska homes passed också ingå i modellens kostnadsberäkning?
Kalkylmodellen föreslås ansluta de byggnader som faktiskt är anslutna. Homes passed kommer därför inte att anslutas och kostnader för dessa byggnader kommer, som utgångspunkt, inte att beräknas i modellen.
Ska kalkylmodellen beräkna tillträdespriser för ett nät eller för 61 olika nät?
Modellen ska kunna beräkna tillträdeskostnader för varje reglerad tjänst på varje relevant marknad (61 stycken enligt det nyligen publicerade utkastet till marknadsanalys).
Vad innebär den modifierade scorched node-ansatsen? Hur modelleras accessnodernas placering? Utgår modellen ifrån den faktiska placeringen av, och antalet, accessnoder?
Den föreslagna modifierade scorched node-ansatsen innebär att modellen utgår ifrån det faktiska antalet accessnoder i varje nät. Att utgå från det faktiska antalet noder innebär att tillträdestjänsternas värdeskapande (i form av hur stor efterfrågan som i genomsnitt görs tillgänglig via de relevanta noderna) reflekteras. Placeringen av dessa noder bestäms utifrån de anslutna byggnadernas placering och effektivitetskriterier som definieras av PTS.
Ligger fastställandet av kalkylräntan inom WIKs uppdrag eller hanterar PTS detta internt?
PTS kommer att fastställa kalkylräntan. Ett separat utkast till WACC-rapport planeras publiceras för samråd med marknaden under 2026.
Inkomna frågor från en specifik frågeställare och PTS svar (frågeställarens numrering)
1.A: Princip nr. 5 kan tolkas som att PTS kommer att utgå från det faktiska antalet anslutna hushåll vid en given tidpunkt och låta detta antal vara fast/statiskt under hela regleringsperioden. Är det korrekt?
En avgörande fråga är om det modellerade nätverket ska inkludera potentiell eller endast befintlig efterfrågan Givet att utrullningen av fiberbaserade höghastighetsnät( VHCN) redan har nått en hög penetrationsnivå i Sverige förväntas potentiella anslutningar inte ha någon större inverkan på modelleringsresultaten.I Sverige är ca 85 procent av hushållen anslutna idag (PTS mobil- och bredbandskartläggning 2024 (PTS-ER-2025:7)). Med tanke på den förväntade låga påverkan från potentiella anslutningar, och eftersom framtida efterfrågan är svårt att uppskatta exakt, kommer modellen att beakta de faktiska antal anslutna under regleringsperioden, vilket sedan kan anpassas under följande regleringsperiod. PTS avser att under hösten genomföra en enkät som förhoppningsvis kan ge ytterligare input till den här typen av fråga.
1.B: Om ”ja” på fråga 1.a, på vilka grunder antar PTS att en HEO under en 3-årsperiod inte skulle ägna sig åt efteranslutningar och därmed successivt öka antalet anslutna hushåll? Såvitt Tele2 är informerat ägnar sig samtliga SDU-nätägare åt intensiva efteranslutningskampanjer.
Detta borde enligt Tele2 leda till, med beaktande av princip 2, att PTS bör utgå från anslutna hushåll samt hushåll som antas anslutas under regleringsperioden.
Se svar på fråga 1A. Avsikten är att fånga efterfrågan i slutet av regleringsperioden om det är uppgifter som är tillgängliga (t.ex genom en enkät, se ovan). Om det inte är det kommer en uppskattning baseras på den faktiska efterfrågan i början av regleringsperioden. Skillnaden mellan de två siffrorna förväntas inte blir stor givet den redan höga fiberpenetrationen i Sverige.
2.A: -
Utelämnad på grund av att ingen fråga var formulerad.
2.B: När PTS anför att en ”övrig byggnad” ska anslutas för att den ”medför stordriftsfördelar”, vad är det då för scenario som PTS jämför med? Är det att styckkostnaden för anslutning av enfamiljshus sjunker, eller är det att styckkostnaden för alla anslutna byggnader sjunker?
I enlighet med MRD-utkastet kommer modellen utgå från faktiskt anslutna byggnader, det vill säga byggnader där fiber är installerat (homes connected). Bedömningen begränsas därmed inte till byggnader med ett aktivt abonnemang (homes activated). En ytterligare avgränsning är att byggnader som finansierats med statligt stöd exkluderas, då dessa byggnader bedöms vara kommersiellt olönsamma och skulle därmed inte ingå i en hypotetiskt effektiv operatörs utbyggnad.
Med dessa byggnader som grund ska modellen beakta de effektivitetsvinster som kan uppstå genom samproduktion. PTS har dock ännu inte fattat beslut om metod för fördelning av de kostnadsbesparingar som kan uppstå till följd av sådan samproduktion. Synpunkter på denna fråga välkomnas inom ramen för samrådssvaret.
2.C: Om styckkostnaden för anslutna enfamiljshus skulle öka till följd av att en ”övrig byggnad” anslöts, ska den då enligt princip 6 och 10 få anslutas i modellen?
Svar: Som beskrivs i PTS svar på fråga 2.B kommer modellen att beakta samtliga faktiskt anslutna byggnader, med undantag för sådana som finansierats med statligt stöd. Det innebär att modellen inte kommer att exkludera byggnader på grund av att deras inkludering i en situation skulle leda till högre styckkostnader för enfamiljshus.
2.D: Ska PTS/WIK, i geo-modellen eller kalkylmodellen, avgöra vilka ”övriga byggnader” som ”medför stordriftsfördelar” och ansluta dessa, eller ska PTS/WIK endast anta att alla ”övriga byggnader” som en nätägare de facto har anslutit ”medför stordriftsfördelar”?
Om det senare, på vilka grunder skulle PTS/WIK göra ett sådant antagande?
Med hänvisning till PTS svar på fråga 2.B vill vi förtydliga att vi inte utgår från antagandet om att samproduktion per automatik medför stordriftsfördelar. I stället ska modellen beakta sådana effektivitetsvinster endast i de fall där de faktiskt förekommer.
2.E: Kommer det att vara möjligt att se vilka ”övriga byggnader” som PTS/WIK har lagt till och vilka ”effektivitetskrav” som PTS/WIK därvid har tillämpat? Alltså: Kommer det att vara möjligt att kontrollera att de ”övrig byggnader” som PTS/WIK lagt till verkligen ”medför stordriftsfördelar”?
Hänvisar till svar på fråga "2. B".
2.F: När PTS använder begreppet ”samproduktion”, med vilka tjänster och infrastrukturer menar PTS att samproduktion ska ske med? Inkluderas t ex samförläggning med el och vatten (vilket varit fallet i tidigare kalkylmodeller)?
Ja, samförläggning med andra infrastrukturer som t.ex el och vatten ska inkluderas. PTS har dock inte tagit ställning till specifikt vilka tjänster och infrastrukturer som samproduktion skall ske med. Synpunkter på denna fråga välkomnas inom ramen för samrådssvaret.
2.G: Givet den betydelse som ”samproduktion”, ”effektivitetskrav” och ”stordriftsfördelar” har i flera olika principer, varför har PTS inte ett särskilt avsnitt och en särskild princip som med ett samlat grepp förklarar och definierar hur HEO utnyttjar andra byggnader, andra tjänster och annan passiv infrastruktur för att uppnå maximal kostnadseffektivitet i sin anläggning och drift av det modellerade fibernätet?
De här detaljerna kommer att vara en del av implementeringen av modellen och kommer att beskrivas i modelldokumentationen. Synpunkter på denna fråga välkomnas inom ramen för samrådssvaret.
3.A: På sidan 17 består princip 7 av två textstycken. I sammanfattningen av principerna på s. 67-69 finns bara det första stycket i princip 7 med. Består inte princip 7 av båda styckena?
Princip 7 utgörs av det första stycket. Dock så förstår vi att strukturen kan leder till missförstånd. Vi tar med oss detta och välkomnar sådana synpunkter inom ramen för samrådssvaret.
3.B: Det behöver allmänt förtydligas om alla textstycken som i dokumentet följer efter rubriken ”Princip X” är att anse som en del av respektive princip, eller om endast delar av dessa textstycken är del av respektive princip.
Hänvisar till svar på fråga "3. A".
4.A: I principen står det att ”Den geografiska omfattningen av de modellerade fibernäten bör ta hänsyn till effektivitetsvinster från samproduktion och därmed omfatta alla anslutningar och byggnader som anses vara effektivt anslutna.” Ska det inte stå ”ska”? Om nej, vad är skälet till att det ska står ”bör” istället för ”ska”?
Användningen av ordet "bör" är tänkt att ge en signal om att målet är att ta hänsyn till effektivitetsvinster från samproduktion i modellen, men bara i den omfattning som tillgänglig information om nätspridning och efterfrågan tillåter.
4.B: I andra textstycket i principen står det att PTS/WIK ska ”plocka bort” byggnader som är finansierade med statligt stöd och som därmed ska anses olönsamma. Kommer PTS/WIK säkerställa att borttagandet av sådana byggnader inte leder till att styckkostnaderna för de byggnader som är kvar blir högre?
Alltså: Om PTS/WIK säger sig ”ta med byggnader” som leder till ”stordriftsfördelar”, bör väl PTS/WIK undvika att ”ta bort byggnader” om ett sådant borttagande leder till ”stordriftsnackdelar”?
Det andra stycket är inte en del av principutlåtandet. Tillägget avser att förtydliga att operatörens fotavtryck bör modelleras med hänsyn till den effektiva utbyggnaden av SDU:er, snarare än alla SDU:er, även de som aldrig skulle anslutas utan statliga subventioner. Ineffektiva, icke-lönsamma anslutningar (statligt finansierade anslutningar) bör inte ingå i det modellerade nätet, p g a HEO- principen.
5.A: Om PTS/WIK ska utgå från de byggnader/hushåll som erlagt en anslutningsavgift, varför används begreppet ”nuvarande användare” i principen? Begreppet ”användare” kan lätt tolkas som ”användare av tjänster”, men det är ju motsatsen som avses, d.v.s. att det räcker med att ett hushåll/en byggnad har betalt anslutningsavgiften.
Svar: Som korrekt nämns så är den nuvarande utgångspunkten att modellen kommer utgå från användare som är homes connected. För att undvika missförstånd så kan förtydliganden göras i ett uppdaterat utkast.
6.A: I det sista textstycket i principen framkommer det följande ”Denna centralpunkt kan även definieras som en referenspunkt, vilket innebär att noden placeras vid en redan befintlig anslutningspunkt i nätoperatörens fibernätverk”. Vad betyder denna mening?
För att undvika missförstånd kan ett förtydligande göras i ett uppdaterat modellreferensdokument. Meningen refererar till stycket innan där det står att accessnodernas placering "... bestäms som den viktade centralpunkten för byggnaderna i respektive kluster (upptagningsområde)". Eftersom den viktade centralpunkten kan vara lokaliserad där det ännu inte finns en byggnad, så syftar meningen till att öppna för möjligheten att kunna lokalisera en redan existerande byggnad i operatörens nät som ligger närmast den viktade centralpunkten och i stället använda den som accessnod.
6.B: PTS bör, med hänvisning till kommentarerna i punkten 3, klargöra vilka textstycken som ska anses vara en del av principen, och vilka textstycken som ska anses utgöra förklarande brödtext.
Hänvisar till svar på fråga "3. A".
6.C: Även stycke 3.6.1 innehåller resonemang om ”avgränsning av upptagningsområden”. I stycke 3.6.1 finns emellertid ovanstående textdel om ”referenspunkt” inte med. Hur ska detta tolkas?
Hänvisar till svar på fråga "6.A" som frågan verkar referera till.
6.D: Textdelen om en ”referenspunkt” kan lätt tolkas som att PTS/WIK skönsmässigt ska kunna välja om den framräknade centralpunkten i praktiken ska användas eller inte, och att PTS/WIK i stället för centralpunkten ska kunna välja att använda en anslutningspunkt som nätägaren använder sig av i verkligheten.
Om det är så textdelen ska tolkas, hur är det förenligt med scorched node-ansatsen? Vilka kriterier ska i så fall tillämpas när det gäller PTS:s/WIK:s val av placering av anslutningsnod (när ska PTS/WIK använda den framräknade centralpunkten och när ska PTS/WIK använda en annan punkt för placering av anslutningsnoden)?
För att undvika missförstånd kan ett förtydligande med fördel göras av det uppdaterade modellreferensdokumentet, se även svar på fråga "6.A".
Enligt MRD-utkastet kommer modellen att utgå från den modifierade scorched-node-ansatsen. Denna metod förväntas, i enlighet med beskrivningen, tillämpas för att spegla den aggregeringsnivå som nätägaren tillhandahåller. För att på ett realistiskt sätt kunna modellera graden av aggregering, och därigenom tillträdestjänstens värdeskapande, bedöms det som nödvändigt att metoden är flexibel för att uppnå detta syfte. Därför möjliggörs användningen av antingen en framräknad eller en faktisk centralpunkt, där valet av metod i första hand ska styras av vad som bäst främjar detta syfte.
Bedömningen är samtidigt att båda ansatserna är förenliga med den modifierade scorched-node-metoden. En faktisk centralpunkt utgör ett ankare, samtidigt som nodernas placering kan avvika från nätägarens faktiska nodplacering.
7.A: Enligt princip 13 gäller att ”kostnadsberäkningen för accessnätet slutar dock vid tomtgränsen, vilket innebär att den sista sträckan (väg-till-hus) inte ingår i kostnadsbasen.”
I brödtexten förklaras detta genom att ”den sista sträckan, väg-till-hus-segmentet, omfattas inte heller eftersom kostnaderna täcks av separata anslutningsavgifter och därmed inte behöver ersättas genom tillträdesavgifter” och att ”dessa kostnader ingår därför inte i kostnadsberäkningen”.
Tele2 noterar att grävning på egen mark (alltså ”väg-till-hus”) bekostas av SDU-ägaren. Utöver att SDU-ägaren bekostar grävning på egen mark erlägger SDU-ägaren också en engångsavgift för anslutning till nätägarens nät.
Hur ska denna engångsavgift hanteras i modellen för att undvika att nätägaren erhåller dubbelersättning (alltså ersättning från både SDU-ägare och grossistkunder)? Att ”väg-till-hus” inte ingår i kostnadsbasen hanterar endast det faktum att denna del av nätet bekostas av SDU-ägaren, men det hanterar inte de intäkter som nätägarna har från anslutningsavgifterna.
Väg-till-hus segmentet kommer inte att inkluderas i kostnadsbasen och därmed inte heller i grossistavgiften.Synpunkter på denna fråga välkomnas inom ramen för samrådssvaret.
8.A: Princip 14 och 15 är identiska. Är det någon skillnad mellan dessa principer? Om ja, vilken?
För att undvika missförstånd kan ett förtydligande göras avseende Princip 14 och 15, då dessa i nuläget innehåller ett överlapp kring anläggandet av ett modernt nät. Den huvudsakliga skillnaden mellan principerna är att Princip 15 anger mer specifikt att nätdesignen, vilken i praktiken i stora drag utgör ett modernt nät, ska utgå från tekniska principer som speglar svenska förhållanden.
9.A: I principen framkommer att ”modellen ska ta beakta kostnadsbesparingar till följd av delad infrastruktur mellan fiberaccessnät och corenät, samt sådant som delas med annan relevant infrastruktur”. Kan PTS ge exempel på ”annan relevant infrastruktur”?
Exempel på andra infrastrukturer är t.ex el, vatten eller gas.
10.A: I brödtexten till princip 17 framkommer att PTS bedömer att det vore för komplext att beräkna backhaul-kostnader och att man istället ska inhämta ”marknadspriser”, längder och kapaciteter för transmissionslänkar.
I princip 18 skriver PTS samtidigt att PTS kan ”modellera backhaul-förbindelser i Bulric-modellen” ifall ”benchmarking mot marknadspriser inte bedöms vara ett lämpligt”. PTS tycks alltså å ena sida tycka att modellering är för komplext men samtidigt anse att det vore möjligt om det är nödvändigt.
Om PTS/WIK kan modellera backhaul-nätet, på vilka grunder ska detta inte göras mot bakgrund av princip 1 och 3?
PTS bedömning är att marknadspriser är att föredra, eftersom modellering av backhaul-förbindelser i modellen är en både resurskrävande och komplex uppgift. Skälet till att ändå öppna för möjligheten att modellera dessa förbindelser är att säkerställa att det finns ett alternativ, i det fall benchmarking mot marknadspriser inte bedöms som en lämplig metod.
11.A: I det sista stycket i brödtexten före princip 18 (s. 35) framkommer att ”PTS har ett behov av att kunna bedöma priser men kommer, i den mån det är möjligt, att undvika ingripanden i befintliga prissättningsstrukturer för de relevanta tjänsterna.”
Vad menas med att PTS ska ”undvika ingripanden i befintliga prissättningsstrukturer för de relevanta tjänsterna”?
Se svar på fråga 10A, PTS bedömning är att marknadspriser är att föredra och regulatoriska ingripanden ska begränsas till fall där det finns indikation för överprissättning.
12.A: På s. 38 (i punktlistan) ges ”exempel på kostnadskategorier som är relevanta för samlokalisering och tillträde till tillhörande installationer, och som bör kostnadsberäknas”. I princip 19 används dock begreppen ”samlokaliseringstjänster och tillhörande installationer”.
Flera av de kostnadskategorier som listas på s. 38 kallas normalt sett inte ”tillhörande installationer”, utan det handlar snarare om produkter/leveranser som behövs för att ge tillträde till tillhörande installationer.
Hur gör PTS det tydligt att det är alla kostnadskategorier som listas på s. 38 som ska kostnadsberäknas enligt BULRIC-metoden?
Frågan är relevant och pekar på något som kan behöva förtydligas. Synpunkter kring detta välkomnas inom ramen för samrådssvaret
13.A: I brödtexten till princip 20 står det att ”modellen kommer att kunna ta hänsyn till att operatörer har olika inköpspriser för att spegla sådana kostnadsskillnader i den mån tillförlitliga data finns tillgängliga.”
Vad ska PTS/WIK göra om ”tillförlitlig data” inte finns tillgänglig?
PTS har inte tagit ställning till alternativa ansatser i en situation där tillförlitlig data saknas men överväger t.ex att använda sig av tillgänglig offentlig data för benchmarking. Synpunkter på denna fråga välkomnas inom ramen för samrådssvaret.
13.B: Vad är det för inköpspriser och nyckeltal som PTS/WIK förväntar sig ska variera individuellt mellan nätägarna och som PTS/WIK ska ta hänsyn till (förutsatt att det finns tillförlitlig data)?
PTS har inte tagit ställning till vilka inköpspriser och nyckeltal som kan komma att beaktas. Grävkostnader och kostnader för utrustning framstår dock som potentiella kategorier som kan ingå i en sådan bedömning. Synpunkter på denna fråga välkomnas inom ramen för samrådssvaret.
13.C: Om olika inköpspriser och nyckeltal ska tillämpas, betyder det att PTS/WIK ska beräkna en individuell kostnad för fiberaccess resp. VULA per nätägare?
Alltså, ser PTS/WIK framför sig att modellen ska beräkna 61 individuella kostnadsresultat för fysiskt tillträde resp. VULA (alltså totalt sett 122 kostnadsresultat)?
Som beskrivs i MRD-utkastet så ska kalkylmodellen göra det möjligt för PTS att vid behov beräkna kostnadsorienterade priser och ge underlag för att kunna bedöma rättvisa och skäliga tillträdespriser för varje reglerad tjänst och relevant marknad. Detta skulle kunna innebära att modellen beräknar 61 resultat (för varje operatör med SMP-status) för varje reglerad tjänst.
14.A: Ska inte princip 20 innehålla en hänvisning till princip 22 då princip 22 innebär en inskränkning i princip 20?
Ett förtydligande kan göras avseende princip 20 för att undvika missförstånd. Som korrekt noteras är den preliminära utgångspunkten inte att värdera alla nätinvesteringar enligt återanskaffningsvärde då fullt avskriven anläggningsinfrastruktur exkluderas.
15.A: Enligt princip 22 ska ”investeringsvärden för de berörda tillgångarna justeras med en relevant andel”.
Ska PTS/WIK beräkna en genomsnittlig andel som ska tillämpas på alla nätägare eller ska PTS/WIK justera respektive nät med en individuell andel per respektive nätägare? Alltså: ska det finnas 1 generell avskrivningsandel eller 61 individuella avskrivningsandelar?
PTS har inte tagit ställning till om modellen ska utgå från en generell avskrivningsandel för samtliga operatörer eller från individuella avskrivningsandelar per operatör. Avvägningen framöver beror till stor del på möjligheten att få in tillförlitlig data för respektive operatör. Synpunkter på denna fråga välkomnas inom ramen för samrådssvaret.
16.A: Enligt princip 28 ska ”driftskostnader och indirekta kostnader ska beräknas genom att tillämpa påslag i relation till investeringsvärden” och ”data gällande dessa påslag ska samlas in, från SMP-operatörer, eller baseras på jämförelsevärden.”
Tele2 förutsätter att det som ska ”samlas in” är SMP-operatörernas driftskostnader, och att PTS, med grund i dessa faktiska driftskostnadsuppgifter, ska beräkna vad som utgör ett rimligt påslag.
Annorlunda uttryckt: PTS ska inte samla in ett påslag som SMP-operatörerna får ange, utan påslaget ska beräknas av PTS med grund i faktiska driftkostnader, som SMP-operatörerna ska ange.
Kan PTS bekräfta att det är så principen ska uppfattas?
Tolkningen av Princip 28 är att PTS ska beräkna driftskostnader och indirekta kostnader genom att samla in data avseende påslag. Det innebär att PTS inte kommer att samla in uppgifter, exempelvis om SMP-operatörernas faktiska driftskostnader, för att därefter använda dessa som grund för att beräkna ett rimligt påslag. Därmed är Tele2 tolkning inte förenlig med hur principen ska uppfattas. För att undvika eventuella missförstånd kan ett förtydligande göras.
16.B: Ska PTS/WIK beräkna ett genomsnittligt påslag som ska tillämpas på alla nätägare (beräknad med grund i genomsnittliga driftskostnader som PTS samlar in) eller ska PTS/WIK beräkna ett individuellt påslag per respektive nätägare (beräknat med grund i individuella driftskostnader som PTS samlat in)?
PTS har inte tagit ställning till om modellen ska utgå från ett generellt påslag för samtliga operatörer eller från individuella påslag per operatör. Synpunkter på denna fråga välkomnas inom ramen för samrådssvaret.