Så skapas byggnadsförteckningen

Byggnadsförteckningen är en lista över alla byggnader som PTS bedömer är berättigade för bredbandsstöd.  Byggnaderna uppfyller kraven i de regelverk som myndigheten behöver följa.

Flera aktörer, utöver PTS, bidrar till arbetet med att ta fram byggnadsförteckningen. PTS utvecklar löpande arbetet för att förbättra kvaliteten på datat.

Med gemensamt arbete skapar vi en byggnadsförteckning som ger goda förutsättningar för framtida bredbandsutbyggnad med statligt stöd.

PTS får inte tilldela bredbandsstöd till områden där det redan finns utbyggnadsplaner, befintligt nät eller upptagningsområden för efteranslutningar med tekniker som medger hastigheter över 100 Mbit/s vid högtrafikförhållanden.

Byggnadsförteckningen är en del av utlysningsunderlaget för potentiella stödsökande av bredbandsstöd. Den slutliga versionen finns i PTS:s portal när ansökningsperioden öppnar i maj.

PTS portal

Vi tar fram flera versioner av byggnadsförteckningen mellan januari och april. Den slutliga versionen publiceras i maj.

Vi kvalitetssäkrar tillsammans

I arbetet med att ta fram byggnadsförteckningen är samverkan en viktig del. Flera aktörer bidrar genom att rapportera in uppgifter till PTS som används i de olika delarna av kvalitetssäkringen.

PTS ansvarar för arbetet, granskar informationen och gör även egna manuella kontroller.

Bredbandsstöd 2026

Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK) - huvudkällan till byggnadsförteckningen

Data som rapporteras in i Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK) ligger till grund för arbetet att ta fram en byggnadsförteckning.  

PTS genomför årligen MTBBK som är en geografisk kartläggning över tillgången till fast och mobil bredbandsinfrastruktur samt mobila taltjänster. Kartläggningen visar vilka områden som har respektive saknar bredband. Cirka 900 aktörer som är verksamma i Sverige inom området elektronisk kommunikation rapporterar uppgifter till MTBBK. De är skyldiga att lämna uppgifterna. Uppgiftsskyldighet gäller.

Aktörernas bidrag är viktigt för att PTS ska få en korrekt bild av bredbandsinfrastrukturen. 

PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning | PTS

Mobiltäckning och bredband

Regionernas roll i kvalitetssäkringen (KVS)

PTS samverkar med regionerna genom nära samarbete med de regionala bredbandskoordinatorerna.

Bredbandskoordinatorerna använder sin lokalkännedom för att kvalitetssäkra byggnadsförteckningen tillsammans med lokala aktörer, till exempel kommuner och aktörer som bygger bredband (nätbyggare). PTS uppmuntrar också samarbete med länsstyrelserna, som ansvarar för Landsbygdsprogrammet.

Under kvalitetssäkringen kan regionerna föreslå byggnader som ska läggas till eller tas bort från byggnadsförteckningen.

Fördjupad och breddad kvalitetssäkring från 2026

Från tilldelningsår 2026 av bredbandsstöd genomför vi en mer omfattande kvalitetssäkring. Fokus ligger på dialog, samarbete och informationsutbyte mellan alla som deltar i arbetet.

Den fördjupade kvalitetssäkringen består av följande steg:

• Regionerna granskar den första versionen av byggnadsförteckningen och lämnar förslag på byggnader som bör läggas till eller tas bort.
• PTS handlägger alla svar som har kommit in.
• PTS bjuder in varje region till ett enskilt dialogmöte där myndigheten presenterar sina preliminära bedömningar.
• Regionerna kan därefter komplettera med ytterligare information från sina lokala nätverk.
• PTS gör de slutliga bedömningarna.

Syftet är att säkerställa att alla stödberättigade byggnader finns med i byggnadsförteckningen och att byggnader som inte uppfyller kraven tas bort.

Aktörer kan ta del av den preliminära byggnadsförteckningen

Från 2026 kan alla aktörer som har tillgång till PTS:s portal ta del av den preliminära byggnadsförteckningen under kvalitetssäkringen. Som aktör kan du tidigt i processen se vilka potentiella byggnader som kan vara berättigade till stöd.

Observera att förteckningen är preliminär. Den kommer att granskas vidare genom kvalitetssäkring och offentligt samråd.

Om du har synpunkter på den preliminära versionen ska du i första hand kontakta bredbandskoordinatorn i din region. Regionen sammanställer synpunkterna och skickar ett gemensamt svar till PTS.

Offentligt samråd

Vad är ett offentligt samråd inom bredbandsstödet

Under det offentliga samrådet informerar PTS om huvuddragen i bredbandsstödet 2026 och om den preliminära byggnadsförteckningen som finns i PTS portal. Ni som aktörer kan lämna synpunkter på båda underlagen.

Varför ett offentligt samråd – det räcker väl med att ha rapporterat i PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning (MTBBK)?

PTS måste genomföra ett offentligt samråd inför varje utlysning av bredbandsstöd. Kravet följer av gruppundantagsförordningen (GBER), artikel 52.3b.

Data som rapporteras in under MTBBK är basen för arbetet med att ta fram byggnadsförteckningen för PTS bredbandsstöd men status för byggnaderna som ni rapporterade i MTBBK i höstas kan ha förändrats sedan dess.  

Genom att delta i samrådet bidrar ni till att PTS på byggnadsnivå kan säkerställa att det inte finns befintlig bredbandsinfrastruktur eller planerad utbyggnad de närmaste tre åren fram till 2029-12-31.

Vad händer efter det offentliga samrådet?

Efter det offentliga samrådet granskar PTS de uppgifter som har kommit in och fortsätter att kvalitetssäkra byggnadsförteckningen.

Annan fakta

När ansökan om PTS bredbandsstöd öppnar i maj finns den slutliga versionen av byggnadsförteckningen i PTS portal.

Bredbandsstöd 2026

Så många byggnader har PTS delat ut bredbandsstöd till sedan år 2020.

Fakta – PTS bredbandsstöd 

Om bredbandsstöd har tilldelats på fel sätt, ska PTS besluta om återkrav och stödmottagaren ska betala tillbaka pengarna. Vi bedömer varje ärende individuellt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

När bredbandsstöd måste betalas tillbaka

Regionala prioriteringar utgick från år 2026

Mellan 2021 och 2025 ingick regionala prioriteringar i arbetet med att ta fram byggnadsförteckningen. Från 2026 utgick regionala prioriteringar till förmån för en fördjupad och breddad kvalitetssäkring.

Syftet med regionala prioriteringar var att styra den stödfinansierade bredbandsutbyggnaden till byggnader som regionen bedömde som särskilt viktiga. Regionerna kunde prioritera upp till 30 procent av de byggnader med hushåll och arbetsställen som fanns med i byggnadsförteckningen för regionen. Fritidshus fick däremot inte prioriteras.

Sedan bredbandsstödet infördes har PTS gjort flera förändringar för att säkerställa att rätt byggnader finns med i byggnadsförteckningen. PTS behöver säkerställa att byggnadsförteckningen innehåller rätt byggnader innan ansökan om bredbandsstöd öppnar. Byggnaderna måste uppfylla kraven för att vara berättigade till bredbandsstöd.

Den fördjupade och breddade kvalitetssäkringen minskar risken för att icke stödberättigade byggnader inkluderas i byggnadsförteckningen. Det minskar i sin tur risken för att PTS senare behöver kräva tillbaka utbetalt stöd.