Så skapas byggnadsförteckningen

Byggnadsförteckningen är en lista över de byggnader som PTS bedömer är berättigade för bredbandsstöd. Byggnaderna uppfyller kraven i de regler som PTS måste följa. 

Flera aktörer, utöver PTS, bidrar med att ta fram byggnadsförteckningen. PTS arbetar löpande med att förbättra kvaliteten på uppgifterna i byggnadsförteckningen. 

Målet är att förteckningen ska ge ett bra underlag för framtida utbyggnad av bredband med statligt stöd. 

PTS får inte tilldela bredbandsstöd till områden där det redan finns utbyggnadsplaner, befintligt nät eller upptagningsområden för efteranslutningar med tekniker som medger hastigheter över 100 Mbit/s vid högtrafikförhållanden. 

När publiceras byggnadsförteckningen? 

Byggnadsförteckningen är en del av utlysningsunderlaget för dem som vill ansöka om bredbandsstöd. 

PTS tar fram flera versioner av förteckningen mellan januari och april. Den slutliga versionen publiceras i PTS portal när ansökningsperioden öppnar i maj. 

PTS portal

Vi kvalitetssäkrar tillsammans

Flera aktörer samarbetar med PTS för att ta fram byggnadsförteckningen. De rapporterar in uppgifter som PTS använder i de olika delarna av kvalitetssäkringen. 

PTS ansvarar för arbetet, granskar uppgifterna och gör även manuella kontroller. 

Bredbandsstöd 2027

Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK) är huvudkällan till byggnadsförteckningen

Uppgifterna som rapporteras till Mobiltäcknings- och bredbandskartläggningen (MTBBK) används för att ta fram en byggnadsförteckning. 

 PTS genomför MTBBK varje år. Kartläggningen visar var det finns och saknas fast och mobil bredbandsinfrastruktur samt var det finns tillgång till mobila taltjänster. 

Cirka 900 aktörer i Sverige inom området elektronisk kommunikation rapporterar uppgifter till kartläggningen. Aktörerna är skyldiga att lämna uppgifterna. Deras uppgifter är viktiga för att PTS ska få en så korrekt bild som möjligt av bredbandsinfrastrukturen i Sverige. 

PTS Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning | PTS

Mobiltäckning och bredband

Regionernas roll i kvalitetssäkringen (KVS)

PTS samarbetar med regionerna genom de regionala bredbandskoordinatorerna. 

Bredbandskoordinatorerna använder sin lokalkännedom för att kvalitetssäkra byggnadsförteckningen. De gör det tillsammans med lokala aktörer, till exempel kommuner och nätbyggare som bygger bredband. PTS uppmuntrar också regionerna att samarbeta med länsstyrelserna, som ansvarar för Landsbygdsprogrammet. 

När regionerna granskar byggnadsförteckningen under kvalitetssäkringen kan de föreslå att byggnader läggs till eller tas bort.

Fördjupad och breddad kvalitetssäkring från 2026

I den fördjupade och breddade kvalitetssäkringen ligger fokus på dialog, samarbete och informationsutbyte mellan alla som deltar i arbetet. 

Kvalitetssäkringen genomförs i följande steg: 

1. Regionerna granskar byggnadsförteckningen. De går igenom den första versionen och föreslår vilka byggnader som bör läggas till eller tas bort.
2. PTS går igenom regionernas svar. Myndigheten granskar alla inkomna synpunkter och förslag. 
3. PTS träffar varje region. Vid ett enskilt dialogmöte presenterar PTS sina preliminära bedömningar. 
4. Regionerna kan komplettera med mer information. De kan bidra med ytterligare uppgifter från sina lokala nätverk. 
5. PTS fattar de slutliga besluten. Myndigheten bedömer vilka byggnader som ska finnas med i byggnadsförteckningen.  

Syftet är att alla byggnader som uppfyller kraven för stöd ska finnas med i byggnadsförteckningen och att byggnader som inte uppfyller kraven ska tas bort. 

Aktörer kan också ta del av den preliminära byggnadsförteckningen.

Ta del av den preliminära byggnadsförteckningen

Precis som förra året kan alla aktörer som har tillgång till PTS portal se den preliminära byggnadsförteckningen medan kvalitetssäkringen pågår. 

Ni kan då tidigt se vilka potentiella byggnader som kan vara berättigade till bredbandsstöd. 

Tänk på att förteckningen är preliminär. Den kommer att granskas vidare genom kvalitetssäkring och offentligt samråd. 

Om ni har synpunkter på den preliminära versionen ska ni i första hand kontakta bredbandskoordinatorn i er region. Regionen sammanställer synpunkterna och skickar ett gemensamt svar till PTS. 

Offentligt samråd

Vad är ett offentligt samråd inom bredbandsstödet? 

Under det offentliga samrådet informerar PTS om huvuddragen i bredbandsstödet för 2027 och visar den preliminära byggnadsförteckningen i PTS portal. 

Ni kan lämna synpunkter på båda underlagen. 

Varför behövs ett offentligt samråd? Räcker det inte att rapportera uppgifter till MTBBK? 

PTS måste genomföra ett offentligt samråd inför varje utlysning av bredbandsstöd. Kravet finns i artikel 52.3 b i gruppundantagsförordningen (GBER). 

Uppgifterna som ni rapporterar till MTBBK är basen för arbetet med att ta fram byggnadsförteckningen för bredbandsstödet. Men förhållandena kan ha förändrats sedan ni rapporterade uppgifterna i höstas. 

Genom att delta i samrådet hjälper ni PTS att säkerställa att byggnaderna uppfyller kraven för bredbandsstöd. PTS behöver bland annat kontrollera att det inte redan finns bredbandsinfrastruktur vid byggnaderna och att ingen bredbandsutbyggnad är planerad under de kommande tre åren, fram till den 31 december 2030.  

Vad händer efter det offentliga samrådet? 

När det offentliga samrådet är avslutat granskar PTS de synpunkter och uppgifter som har kommit in. Därefter fortsätter myndigheten att kvalitetssäkra byggnadsförteckningen. 

Annan fakta

När ansökan om PTS bredbandsstöd öppnar i maj finns den slutliga versionen av byggnadsförteckningen i PTS portal.

Så många byggnader har PTS delat ut bredbandsstöd till sedan år 2020. 

Fakta – PTS bredbandsstöd  

Om bredbandsstöd har tilldelats på felaktiga grunder ska PTS besluta om återkrav. Det innebär att stödmottagaren måste betala tillbaka pengarna. 

PTS bedömer varje ärende för sig och tar hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. 

När bredbandsstöd måste betalas tillbaka

Inga regionala prioriteringar görs från och med 2026 

Mellan 2021 och 2025 använde PTS regionala prioriteringar när myndigheten tog fram byggnadsförteckningen. Från och med 2026 ersattes dessa prioriteringar av en fördjupad och breddad kvalitetssäkring. 

Syftet med de regionala prioriteringarna var att styra den stödfinansierade bredbandsutbyggnaden till byggnader som regionerna bedömde som särskilt viktiga. Varje region kunde prioritera upp till 30 procent av de byggnader med hushåll och arbetsställen som fanns med i regionens byggnadsförteckning. Fritidshus fick inte prioriteras. 

Sedan bredbandsstödet infördes har PTS förändrat arbetssättet flera gånger för att säkerställa att byggnadsförteckningen innehåller rätt byggnader. Det är viktigt att kontrollera att byggnaderna uppfyller kraven för bredbandsstöd innan ansökan om stöd öppnar. 

Den fördjupade och breddade kvalitetssäkringen minskar risken för att byggnader som inte uppfyller kraven ändå tas med i byggnadsförteckningen. Därmed minskar också risken för att PTS senare behöver kräva tillbaka utbetalt stöd.