Bredbandsstöd

Målen för den svenska bredbandsutbyggnaden är högt ställda. Marknaden har nått långt men för att nå målen kommer det även fortsatt att krävas bredbandsstöd. Därför har regeringen gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att utlysa bredbandsstöd med start 2020.

Totalt kommer 650 miljoner kronor att gå till bredbandsstöd, fram till och med 2022. Under 2020 kommer PTS att utlysa 136 miljoner kronor i bredbandsstöd och använda 14 miljoner kronor till att administrera stödet.

Första beslut om bredbandsstöd

Post- och telestyrelsen har fattat de första besluten om tilldelning av bredbandstöd. Det handlar om sammanlagt 44 projekt i Blekinge, Värmland, Västernorrland och Västra Götaland.

Följande stödmottagare har beviljats bredbandsstöd:

Blekinge

  • Karlshamn Energi AB
  • Affärsverken Karlskrona AB
  • IP Only Networks AB
  • Sölvesborgs Energi och Vatten AB

Värmland

  • Forshaga Fibernät AB
  • Karlstad El- och Stadsnät AB
  • Kils Stadsnät AB
  • Munkfors Kommun

Västernorrland

  • IP-Only Networks AB
  • ServaNet AB
  • Sollefteå Kommun
  • Kramfors Mediateknik AB

Västra Götaland

  • Götene Elförening Ek. För.
  • Mark Kraftvärme AB
  • VänerEnergi AB
  • Tibro Energi AB
  • Borås Elnät AB
  • Öckerö Fastighets AB
  • Ulricehamns Energi AB
  • Open Infra Core AB

Ytterligare beslut i november

I november kommer PTS att fatta ytterligare beslut i årets tilldelning av bredbandsstöd. Det innebär att sökande, som ännu inte fått beslut, fortfarande kan vara aktuella för stöd. Det återstår cirka 29 miljoner att tilldela.

Inför utlysning av bredbandsstöd 2021

Just nu arbetar PTS intensivt med att utvärdera stödmodellen och hitta förbättringsmöjligheter inför utlysningen 2021. Under hösten kommer mer information. 

PTS uppdrag om bredbandsstöd

PTS har i uppdrag att främja bredbandsutbyggnad i alla delar av landet, i enlighet med regeringens bredbandsstrategi. En del i uppdraget är att vara ansvarig myndighet för ett nytt stöd för bredbandsutbyggnad under perioden 2020–2022. PTS ska vid hanteringen av stödet verka för en god tillgänglighet till snabbt bredband i hela Sverige, särskilt i mer glest befolkade områden. Det ingår i uppdraget att främja att bredbandsstödet får spridning till alla landsdelar. PTS ska även säkerställa att olika aktörer kan komma ifråga för stöd.

Läs mer om modellen för bredbandsstöd i PTS rapport med förslag till ny modell för bredbandsstöd.


arrow Fyra utvalda regioner för bredbandsstöd 2020

Statligt bredbandsstöd är till för att bidra till utbyggnaden av snabbt bredband i områden där det saknas förutsättningar att bygga på kommersiell grund. Nätbyggare kan under 2020 ansöka om bredbandsstöd från PTS för att bygga bredband i fyra utvalda regioner. De fyra regionerna är Blekinge, Västra Götaland, Värmland och Västernorrland.

De fyra regionerna har valts ut för att det finns bäst förutsättningar för bredbandsstödet att ge så många anslutningar som möjligt i dessa regioner, samtidigt som det säkerställs att stödet fördelas med en spridning till olika landsdelar. Nästa år kommer PTS att göra en ny fördelning av tillgängliga stödmedel, utifrån inriktningen i kommande regleringsbrev och med utgångspunkt i PTS förslag till modell. Då kan andra regioner bli aktuella för bredbandsstöd. Innan regeringen fattat beslut om PTS regleringsbrev för 2021 kan vi inte meddela vilka regioner som blir utvalda.

arrow Modell för effektivt och riktat bredbandsstöd

Det finns stora behov av statligt stöd till bredbandsutbyggnad i nästan alla regioner i Sverige. Att PTS väljer att begränsa fördelningen av bredbandsstödet 2020 till fyra regioner är av två skäl:

  • Det ska möjliggöra en effektiv utbyggnad genom att stödet ska kunna ge många anslutningar för pengarna.
  • Stödmodellen ska samtidigt möjliggöra regionala prioriteringar utifrån andra värden än många anslutningar. Det måste därför kunna hanteras på ett effektivt sätt av PTS, regionerna och nätbyggarna.

PTS har identifierat de regioner där myndigheten bedömer att de tillgängliga medlen ger flest antal anslutningar. Därefter har PTS säkerställt att de regionerna också är spridda i alla landsdelar, alltså i Norrland, Svealand och Götaland.

arrow Bredbandsstöd går till glest befolkade områden

Hela stödmodellen är utformad så att stödet uteslutande kan användas för att ansluta byggnader med snabbt bredband i områden utanför så kallad statistisk tätort. En statistisk tätort har minst 200 invånare, vilket innebär att alla stödberättigade byggnader finns i glest befolkade områden. Bland de byggnader som PTS identifierar i kartläggningen kan sedan regionerna göra ytterligare prioriteringar, exempelvis för att styra utbyggnaden till de allra glesast befolkade områdena. Regionernas prioriteringar får genomslag när PTS utvärderar ansökningarna.

I PTS kartläggning ingår också att ta reda på var kommersiell utbyggnad planeras. Byggnader i kommersiellt gångbara områden ingår inte i utlysningen – även om de befinner sig i glest befolkade områden.

arrow Så har vi räknat på bredbandsstödet

För att välja ut vilka regioner som årets bredbandsstöd fördelas mellan har PTS räknat på var man får flest anslutningar för pengarna. Det är ett sätt att verka för att nå målen i regeringens bredbandsstrategi. Det innebär att det inte nödvändigtvis är de regioner där tillgången är lägst som får del av stödet i år. Därefter har PTS säkerställt att de fyra regionerna är spridda i alla landsdelar, alltså i Norrland, Svealand och Götaland. Resultatet blev Blekinge, Västra Götaland, Värmland och Västernorrland. PTS kan komma att använda en annan metod för att fördela stödet kommande år, beroende på resultatet av utvärderingar av årets arbete, och den styrning som kommer från regeringen.

Beräkningen har gjorts med hjälp av den så kallade fiberutbyggnadsmodellen. Modellen är framtagen av PTS med syftet att simulera fiberutbyggnaden längs med vägnätet till alla hushåll och arbetsställen i Sverige med utgångspunkt i:

  • uppgifter om kostnader för att anlägga fibernät från PTS kalkylmodell för det fasta nätet, och
  • fiberanslutna byggnader med bostadslägenheter eller arbetsställen (exklusive fritidshus) per den 1 oktober varje år.

Läs mer om fiberutbyggnadsmodellen i bilaga 2 till rapporten Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2018 med delrapportering.