Träffsäkert bredbandsstöd nästa år hänger på bra rapportering nu
Att identifiera byggnader som är möjliga att söka stöd för är inte det lättaste. Men ett viktigt medskick till alla operatörer är att arbetet mot ett träffsäkert bredbandsstöd 2021 börjar redan nu, och er organisation bidrar genom att rapportera i PTS mobiltäckning- och bredbandskartläggning efter allra bästa förmåga.
Under arbetet med 2020 års bredbandsstöd har PTS fått åtskilliga frågor om hur bredbandsstödets dataunderlag tas fram och behandlas. Med rätta, ska det tilläggas, eftersom de så kallade byggnadsförteckningarna är en grundbult i bredbandsstödets utformning. I sin slutliga form sammanfattar byggnadsförteckningarna de byggnader som är möjliga att söka bredbandsstöd för – i enlighet med statsstödsreglerna och förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.
Men kvaliteten på de slutliga byggnadsförteckningarna är bara så bra som rapporteringen de grundar sig på. Här kommer operatörer och PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning in i bilden.
Den data som utgör grunden för byggnadsförteckningarna kommer direkt från arbetet med bredbandskartläggningen. Kvaliteten på det som rapporteras i kartläggningen påverkar alltså kvaliteten på de slutliga byggnadsförteckningarna, och därmed vilka byggnader som är möjliga att söka stöd för.
Uteblivna svar ger sämre byggnadsförteckningar
Tyvärr har utvärderingar av föregående års insamling visat att många aktörer inte hade möjlighet att redovisa kartor över områden där de byggt ut fiber. Andra valde att helt enkelt inte svara PTS, eftersom frågan inte omfattades av svarsplikt. En tredje kategori försökte tänka strategiskt och skicka in kartor med uppenbart för många byggnader eller inga byggnader alls.
I alla dessa fall var det nödvändigt för PTS att uppskatta vilka byggnader som betraktas som homes passed istället för att förlita sig på förstahandsunderlag. Sådana uppskattningar kan leda till att fler områden än nödvändigt tas bort, eftersom PTS endast får ge stöd i områden där det saknas befintlig eller planerad NGA-utbyggnad. Bristande underlag kan alltså leda till att för få, eller fel, byggnader hamnar på de slutliga byggnadsföreteckningarna. Vi vill alltså understryka vikten av att svara på PTS begäran efter bästa förmåga. Uteblivna eller ofullständiga svar gör att vi kan få sämre utväxling av bredbandsstödet.
Så används informationen
Så hur blir informationen som samlas in i bredbandskartläggningen till byggnadsförteckningar? Detta sker genom ett antal steg där byggnader successivt exkluderas från möjligheten att få stöd baserat på uppgifter som PTS samlat in inom ramen för bredbandskartläggningen.
Först exkluderas alla byggnader som redan är anslutna till IT-infrastruktur som motsvarar så kallad NGA (nästa generations accessnät). År 2020 räknas fiber, kabel-tv, viss typ av fast radio och viss typ av VDSL till NGA. Alla byggnader som redan är anslutna till någon av dessa accesstekniker exkluderas alltså från byggnadsföreteckningen. Därefter exkluderas alla byggnader som förvisso inte har NGA, men som har möjlighet att skaffa det. Det här gäller till exempel byggnader som passeras av ett fiberaccessnät där s.k. efteranslutning erbjuds (”homes passed”).
I det tredje steget exkluderas byggnader som inom tre år kommer att nås av redan planerad NGA-utbyggnad. Sådana byggnader får man nämligen inte ansluta med statligt stöd eftersom det skulle kunna störa marknaden. I det fjärde steget exkluderas slutligen alla byggnader i områden där PTS bedömer att det finns marknadsmässiga incitament för NGA-utrullning även utan stöd. I praktiken rör sig detta om byggnader i tätbefolkade områden.
Kvarvarande byggnader utgör en bruttovariant av byggnadsförteckningen och går vidare till nästa steg i stödprocessen. De blir så småningom aktuella för offentligt samråd och regionala prioriteringar.
Vi förbättrar för högre kvalitet
I år har vi skruvat på frågan om efteranslutningsmöjligheter i bredbandskartläggningen för att bättre kunna kartlägga homes passed. Nytt för i år är även att den här frågan omfattas av svarsplikt, samt möjligheten för operatörer att rapportera adressdata istället för kartdata. Vi ändrar bl.a. efter feedback från respondenterna, intern utvärdering av utfallet av insamlingen och på förslag av SSNF.
Ändringarna kommer att göra att vi får högre kvalitet på underlaget som utgör grunden till byggnadsförteckningen och det kommer att gå snabbare för PTS att få fram en byggnadsförteckning av hög kvalitet. Målet är att så långt det är möjligt använda sig av förstahandsdata (dvs. från operatörerna) och i så liten utsträckning som möjligt av uppskattningar när vi bedömer vilka byggnader som det går att söka stöd för. Vi kommer även att introducera en remissrunda av byggnadsförteckningarna inför nästa år. Det gör PTS för att ytterligare förbättra kvalitetssäkringen av underlagen, och därmed minimera felkällor i de slutliga byggnadsförteckningarna.
Kort sagt, att identifiera byggnader som är möjliga att söka stöd för är inte det lättaste. Men ett viktigt medskick till alla operatörer är att arbetet mot ett träffsäkert bredbandsstöd 2021 börjar redan nu, och er organisation bidrar genom att rapportera i PTS mobiltäckning- och bredbandskartläggning efter allra bästa förmåga.
----
Oscar Holmström, analytiker som arbetar med framställningen av byggnadsförteckningarna till bredbandsstödet
Anna Larsson, processledare bredbandsstödet
